Min mamma kommer jag ihåg mer än väl. Vet ej hur hon var när pappa levde men där efter minns jag allt. Min mamma var en alkohol och spel missbrukare.  Hon har fött 12 barn med många olika men några av de känner jag inte alls. Några vet jag vad de finns men har inte kontakt med de. En syster dog hon var gravt handikappad. Hemma var vi se stycken på min tid. En äldre syster , den äldsta syster som min mamma har fått när hon var väldigt ung. Hon vara bara 16 år när min syster har född. Sen träffade hon en ny man och de fick Två barn tillsammans,  två killar. När min mamma skilde sig från denna mannen fick han vårdnad om sina barn och min mamma ville inte ha nån umgänge med de två killar så jag vistelse inte ens att de fanns tills jag blev i tonåren.  Sen träffade min mor min far. Hon blev gravid med mig. Hon ville inte behålla mig men min pappa har övertalat henne och de gifte sig. Jag föds i april och två år efter kom min syster och två år till kom en till. Hon föddes i december och februari dog min far.  Jag fick höra många versioner om hur han dog, några sa att han var sjuk, några att han har trillat och slagit sig i huvudet eller att han var med en olycka. Jag var väldigt  liten för att veta vad som har händer men det var där började mitt helvete. 

Min pappa dog när jag var fyra år. Har inte många min av han eller bättre sagt mins jag bara två saker. Det enda att han en gång när jag satt igång en bländar utan lock på som var fyllt med jordgubbar så att de sprutade så högt så de målat taket röd. Då fick jag straff att sitta i ett litet rum som vi använde som skafferiet som just post den tiden var fult av  svamp som skulle torkas. Jag hatade doften av svampen. Det viset alla och därför fick jag sitta där. Det andra minne var väldigt konstig för mig och jag fattade inte den riktig tills min syster en dag förklarade vad som pågick. Jag mins att jag satt i köket på golvet och lekte domino. Min pappa satt framför mig på en stol och var naken. Har ingen minne av att min pappa rörde på nåt konstig sett och därför blåste jag bort detta minne tills jag var vuxen.

Hej, vet ej hur ska jag börja, vet ej riktig vad jag vill men en sak vet jag att jag behöver prata, skriva och veta att kanske någon läser nuna rader. Hade varit enklast att börja med att beskriva mitt liv men har svårt att finna kortare beskrivning. Hoppas att detta räcker för tillfälle. Jag är en tjej, kvinna 34 år gammal som lider av svårt ångest och depressioner.  Varför? Det kan jag svara på. Jag var ett svårtmishandlat, sexuell utnyttjat,  barn med trasig själ som har inte läkt ännu. Denna bloggen vill jag ägna åt mina tankar, min glädje och sorg.